En liten smygstart

Jag kunde ju inte hålla mig; garnet var nystat och beskrivningen låg där och lockade. Så jag började lite, lite på min Spader sjal. Nu får jag blir klar med tröjorna så jag får börja med sjalstickning på allvar. Alltså tog jag med mig stickningen till jobbet idag och stickade på min rast och oj, så många glada kommentarer jag fick! Det gör jag om, kanske är vi fler stickande om ett tag.

Nytt...

Nu längtar jag efter en ny stickning! Men jag lovade mig själv att slutföra barnens tröjor innan jag gav mig på något annat, för att vara någorlunda säker på att de inte växer ur dem innan jag stickat klart... Fast, börja tänka på nästa projekt kan jag ju göra, och eftersom jag är trött på slätstickning vill jag sticka spets. Har i princip bestämt mig för ett mönster och idag nystade jag upp en härva Gästrike 1-trådigt, svart garn. Det är frestande att börja, bara sådär lite, lite.

Vårstädning

Idag stod valet mellan städning inomhus (och då talar vi inte städning enligt min mormors definition utan mer lite allmän upputsning av utrymmen som syns) eller städning utomhus (alltså lite allmän upputsning av rabatterna). Ett lätt val, det blev rabatterna. En liten stund. Jag vill gärna ha en fin trädgård och odla en massa, men jag har insett att jag är för bekväm av mig. Men ett par pallkragar med lite smått blev det förra året och jag siktar på försiktig utökning av dessa i år. Jordgubbar tänker jag mig, eller kanske smultron. Imorgon ska barnen och jag börja med det projektet så smått tänker jag (och nej, vi kommer förmodligen inte välja städning imorgon heller...). Om jag kommer ihåg att ladda batterier och sedan ta med kameran kommer det kanske en bild av det hela också.

I väntan på

Knåpar på med barnens tröjor. Eftersom jag har påsklov har jag faktiskt fått lite sticktid, men är inte klar än. Så under tiden visar jag min Svärmorssjal (mönstret finns hos Sticka! och är gratis...). Jag är nöjd med både stickning och storlek. Den är stickad i Färgkrafts pälsblend i en grön nyans som jag inte minns namnet på. Härvan inköptes på symässan i höstas. Om jag jämför merinoullen som jag stickar pippitröjorna i med det här så föredrar jag detta sträva garn. Det har liksom mer personlighet.

Klart!

Men ändå inte. Sydde ihop tröjan igår och blev riktigt nöjd. Ville provade och jag insåg att han borde varit kortare och haft längre armar för att passa i tröjan (och det är ju tur att han inte passar i den, för det hade nog sett roligt ut...). Efter att ha funderat under dagen inser jag att det är bara att repa upp och göra om. Alltså, det befintliga fram- och bakstycket får bli lillemans tröja och så får jag sticka nya ärmar i passande längd till honom. Till Ville får jag sticka en bra bit längre fram- och bakstycke, sedan ska det nog bli bra. Men repa upp är ju inte så kul, men å andra sidan är det inget kul med illasittande plagg heller. Jag får glädja mig med att min svärmorssjal är blockad och klar! Och äntligen lite vår. Lite krokus piggar upp!

Det var ju det här med att sy

Äntligen är alla delar av den första pippitröjan färdigstickade och redo att sys ihop. Nu kommer det trixiga med andra ord. I går sydde jag ihop en axelsöm, så det lutar åt att själva sömnadsbiten kommer att ta sin tid.

Trött, tröttare, utmattad (nästan)

Luften har gått ur mig alldeles. Det är lite olika omständigheter som bidrar, men jobbet är den största orsaken. Men även där finns små ljuspunkter; i fredags kom en arbetskamrat helt oväntat med en bukett tulpaner eftersom jag fyllde år. Barnen sjöng så fint i klassrummet för mig och idag kom en flicka med en krukväxt i efterskottspresent. I lördags satt jag vid husväggen och stickade i solen! Nu ska jag slötitta på tv, sticka pippitröja och inte tänka alls och hoppas att jag kan samla lite kraft inför morgondagen.