måndag 11 april 2011

Klart!

Men ändå inte. Sydde ihop tröjan igår och blev riktigt nöjd. Ville provade och jag insåg att han borde varit kortare och haft längre armar för att passa i tröjan (och det är ju tur att han inte passar i den, för det hade nog sett roligt ut...). Efter att ha funderat under dagen inser jag att det är bara att repa upp och göra om. Alltså, det befintliga fram- och bakstycket får bli lillemans tröja och så får jag sticka nya ärmar i passande längd till honom. Till Ville får jag sticka en bra bit längre fram- och bakstycke, sedan ska det nog bli bra. Men repa upp är ju inte så kul, men å andra sidan är det inget kul med illasittande plagg heller. Jag får glädja mig med att min svärmorssjal är blockad och klar! Och äntligen lite vår. Lite krokus piggar upp!

2 kommentarer:

  1. Usch, så tråkigt! Men tur att du kan använda en stor del av arbetet ändå!

    SvaraRadera
  2. Ja, det är just själva upprepandet som känns deppigt. Men fåningt att inte göra det ordentligt när jag kommit så här långt, jag skulle bara reta mig på att den inte passar. Och så MÅSTE jag ju göra två, jag som kanske tänkt fuska...

    SvaraRadera