Juligt värre!

I helgen har det pepparkakshusfixats! Det är (nästan) första gången jag bygger, men P han är van. Kan bara minnas ett pepparkakshus i min barndom, antagligen ett resultat av mammas dåliga samvete över att vi inte pysslade tillräckligt inför jul. Jag minns baket som något halvhjärtat; färdiga delar som limmades ihop småslarvigt, rinnig kristyr men framför allt besvikelsen över den unkna smaken när vi väl högg in på det hela vid sisådär pass tjugondagknut. Sedan dess har det inte varit någon tradition. Men, det var ju roligt! V dekorerade noggrant med non stop och silverkulor. Nu står det här och sprider pepparkaksdoft och julstämning. Jag har återtagit svärmorssjalsstickningen, raggsockarna är klara och värmer fötterna perfekt!